AnnaWesterdahl

...tänd ett litet ljus. Det är tydligen vad man ska göra. Mörkrädda kan tända lampan men vad kan läkarrädda göra? Strunta i att gå till doktorn? Tror inte det. Den här veckan har varit väldigt fokuserad på en sak. LÄKARBESÖKET!

Jag har ju som vissa kanske läst tidigare lite problem med magen. Nu har jag varit på ytterligare en undersökning. En gastroskopi. För er som inte vet vad det innebär så är en gastroskopi när en slang tjock som ett lillfinger körs ner i magen på en för ta lite kort på magsäcken och tarmarna. Man tar även prov på tolvfingertarmen. Min läkarskräck går inte ihop med denna typ av undersökning. Kalla mig löjlig men jag får verkligen panik av läkare och sjukhus. De fick helt enkelt droga mig så pass att jag inte minns något av undersökningen alls. Läkaren sa dock att de inte sett något konstigt och att vi får vänta ett tag på provsvaren. Alla sköterskor var jättefina och klappade om mig och var väldigt förstående i min panik inför besöket och jag kände mig jättedum som var så himla rädd. Tur att jag är stark nog att be om hjälp när jag är rädd så en av mina fina vänner var med mig och hjälpte mig igenom dagen. Tur att man har de där!